SäffleOperan

Vem vill inte ha luggen i ögonen?

No offense Xlash, ni är säkert bra på det ni vill och så.. Men det känns mer som att det är luggen och inte ögonfransarna som blir enhanced om man ska tolka den här reklamen?

Dagens!

Har drottning Silvia X-factor? 

Bildkälla: Printscreen från X-factor del 7 2012 på tv4play.

*Det måste vara en väldigt viktig bokstav

Någon har alltså tappat, och efterlyser, en alfapetbricka.
Undrar vilket ord han så hemskt gärna skulle vilja skriva.

Jag är inte kortast längre!

Jag har en jätteliten tjej i min klass. Kolla, här har hon satt sig på mitt staffli.
Hon är väldigt söt och en liksom schysst bonus i vardagen.

Dagens!

Av någon (oklar) anledning fick jag i häromdagens post en sånhärn mormor-korstygns-tidning. Och när jag i morse till min frukost inte hade något bättre för mig fann jag inget mindre än detta... En kudde gjord i någon hantverks-artad teknik... med motivet av tre datortangenter... bokstäverna... G..H..B. GHB. Hallå?? Hur kul?! Eller alltså. Kontrasten! GHB är ju en slags drog. En asfarlig, narkotikaklassad drog som folk fifflar ner i kommande våldtäktsoffers drinkar och som typ inte går att dosera för att den blir direkt dödlig om man går över den otroligt svårbestämda gränsen för "lagom". Och just den bokstavskombinationen lyckas de få med på kudden. Antingen är det bara ett.. ja det måste ju ses som ett misstag. Eller så är det nån.. som har planerat detta och sitter och skrattar så otroligt gott åt detta. Precis som jag. Hahaha! Är det inte kul?

 

Fast på en sekund

Okej, "problemet" just nu är att jag precis fått internet HEMMA (för första gången sen i våras) och är helt betagen av att kunna surfa runt i min egen soffa igen... och jag (min fantastiska bror) har bara satt igång en usb-port på datorn och det är den internetstickan sitter i. Detta gör.. att för att plugga in mobilen i datorn för att föra över den roliga bilden (som trots denna uppladdning inte förlorat sin fyndighet tycker jag) som jag tänkt blogga måste jag ta ut internetet. Och det tar emot vansinnigt starkt måste jag säga. Lyssnar dessutom på podcast. Efter den gör jag det, jag lovar. Nu måste jag hålla det. Hej så länge!

Tålamod är en dygd..?!

Det kommer ett blogginlägg, i eftermiddag, ett skitkul!
Glömde lilla mobilsladden hemma. Nät i skolan. Osv.

En svunnen tid

Alltså, I just realized... När jag häromdagen, tillsammans med några av mina klasskamrater, kom in på hur man var som tonåring, att vi hade helt sjuka grejer för oss i min högstadieklass. Jag älskade högstadiet. Samtidigt som jag förvisso hade min maxade tonårsångest så hade vi vansinnigt roligt ihop. Vi hade en massa gargonger och det fanns fantastiska människor i min klass och vi skrattade så himla, himla mycket. Till en början, när mina nuvarande klasskamrater och jag pratade häromdagen, konstaterade jag förundrat att det faktiskt var en tid då det föll sig helt naturligt för mig att kalla andra personer för hora. Det är ju faktiskt stört. Jag vet verkligen inte hur det kom sig, men det var liksom nånting vi körde med och det var ju inte nån av oss som tog det på allvar så det var ju bara som att kalla nån "din j*vla idiot", vilket jag i och för sig inte heller gör nu för tiden, för det är ju inte särskilt trevligt. Men jaa, what can I say. Det fanns en tid i mitt liv då jag kallade folk hora. Väldigt märkligt att tänka på nu i efterhand.
.

Men det som egentligen fick mig att skriva det här blogginlägget är något som ändå är snäppet mer absurdt.. är att vi brukade örfila varandra. What? Jag riktigt känner hur min syster upplever en enorm vad-var-det-jag-sa-känsla just nu, eftersom hon var den som fick ta del av vår klass gargong fast hon egentligen stod utanför den. Vi hade alltså någon slags grej, att kom man åt så örfilade man den andra och då "vann" man. Så hela tiden fick man vara på sin vakt och liksom befinna sig på en armlängds avstånd så att man inte blev örfilad. Det här var jätteroligt minns jag! Triumfen när man lyckades slå någon annan i ansiktet och sedan hinna i väg för att komma undan själv var grym. Och det var ju inte som att någon av oss tog illa upp. Vi hade bara roligt. Återigen kan det ju såhär i efterhand kan kännas som en något tveksam grej att syssla med. Det känns faktiskt helt otroligt att vi verkligen gick omkring och slog varandra. Jag vet inte vem som kom på det (även om jag har en gissning, haha, inga namn nämnda). Men jag har inte fått några men av det direkt. Mer än att jag har en sjukt snabb högerarm och ett väldigt bra höger-kind-sikte.

 



Call me Batman.



 

FOTNOT: Dock har jag något svagt minne av irriterade tjejer och den icke namnnämnda personens nöjda skratt. Mycket möjligt att folk tog illa upp eller tyckte att det inte var ok. Det vore ju helt rimligt. Det sjuka i hela historien är ju att jag en gång i tiden tyckte det var fullständigt normalt. Tur att man växer litegrann.

Bildkälla

You'd better

Barn på facebook

You decide

Återigen har jag en asfet idé! Som, om statistiken talar ett tydligt språk, max typ två av er kommer haka på. Men låt oss inte fokusera på det (även om dessa två är fantastiska) utan på den superba idén. ... Jag kanske inte borde använda superlativ när det egentligen kanske är typ "bra" jag menar, det ökar liksom risken för att ni inte tar mig på allvar. Men såhär då, jag har en bra idé!

Först lite bakgrundshistoria bara. Jag skulle väl inte kalla det en bloggtorka. (Och det kommer säkert att hända något jätteroligt som är värt att blogga om inom en snar framtid.) Jag skulle mer kalla det en lust att interagera. Så, if you please, kan ni ju få bestämma rubriken på mina inlägg!

Jajemen, detta är direkt snott från en av storbloggarna, inte i ett försök att bli som henne utan i ett försök att få till roliga inlägg. Om ni  är på vill säga? Kom igen, kommentera! Jag veet att ni bara vill gå in här och läsa det som läsas kan för att det är nice och inte hålla på att krångla. Men, ni kan ju vinna nåt påt.

Tills dess....kan du säga det här jättefort:



..så låter du nästan som en helikopter.              Bildkälla





















Ps. Jag har också en halvfärdig idé om gästinlägg? Någon som är sugen?

Yeah, that makes sense



Är det verkligen troligare att jag vill skriva
Lukasjenko än just bara Lukas? Snart skriver
väl mobilen Stalin istället för ståltråd och
Gorbatjov istället för havregrynsgröt.



(Vältimat att jag fick ett sms precis samtidigt som jag tog
skärmbilden. Det får en liksom att känna sig snabb.)

Tv-missar



Ibland avslöjar de sig stjärnorna.. Här ser vi bilden som
paparazzifotograferna missade. Jag gissar att stylisten som
fixade Lauren Graham inför den här scenen blev sparkad.
Tre fingrar i armhålan, inget man vill ska komma ut direkt.



 

Och här trodde jag att jag såg ett ascoolt barn med skönaste frillan.
Men det visade sig vara två barns huvuden i kombo. Dessa besvikelser.


















Bildkällor: Printscreen från Gilmore Girls (olika säsonger minns inte vilka, men troligen 1-2).

Jag skulle så gärna vilja se hans min

FOTNOT: Det är en ex-granne jag snackar om. Och jag vill förtydliga att jag verkligen inte fördömer honom. Det jag nog egentligen försökte beskriva (och inte lyckades så bra med) var att han nog inte är jätteinsatt i den konstnärliga världen och min gissning är att han skulle hamna extremt långt utanför sin comfort-zone om han såg mig och framförallt behövde träffa mig därefter. Det är ju jätteroligt att tänka på.

Och. Mina usb-portar fungerar inte. Och jag har inget nät hemma än. Jobbar på det, men de hänger lite på varann. Utöver detta funkar inte Windows Live Movie Maker på skolans datorer. Därför har jag redigerat klippet på min dator hemma, filmat av det från datorskärmen med mobilen och sen lagt in det nya klippet på skolans dator och bloggat det därifrån. Därav den något tveksamma kvalitén. Tänk vad jag gör för er...

Jag brukar alltid lyssna igenom texten men den här gången orkar jag inte. Soft shit bara.

* Dagens!

Haha, en vän trodde att gubben i mitten på ruta fjorton blev så arg att han gjorde ett
hakkors av armarna. (Han slänger egentligen stolen men hennes idé var ju roligare.)

Hurra!

(Du kan se bilderna lite större om du klickar på dem.)



Äckligt hår i sängen är snart ett minne blott

Ibland händer det ju att man bara inte orkar. Det måste hända alla människor. Nu skriver jag därför ett blogginlägg till allmänheten. Ja, här kommer mitt bästa tips för hur man ska klara av något så vardagligt som att tvätta håret fast man i själva verket bara har kraft att ta sig, ja faktiskt egentligen bara halvvägs, till sängen för att sova.

Min guide för att tvätta håret på energiminimum
Instruktion: Läs och utför en punkt i taget.

1. Vi föreställer oss att du precis kommit innanför dörren och vet att du måste tvätta håret. Det enda du behöver bestämma dig för att göra precis just då.. är att gå in i duschen (alternativt gå i badkaret, att hoppa rekommenderas inte i ditt föreställna tillstånd). Japp. Jag vet att det känns jobbigt att behöva stå upp i duschen och att du därifrån måste ta dig till sängen sen. Men tänk inte på det. Bestäm dig bara för att helt sonika gå in i duschen och övertala dig själv om att det är det enda du behöver göra ikväll innan du somnar. Det är inte mycket längre till duschen än till sängen (hoppas vi), kanske närmare. Det är oavsett den enda sträckan du behöver klara av har du nu bestämt. Dessutom får man sitta i både badkar och dusch. Det är sant. (Du får enventuellt straffet för att du inte städat din dusch eller ditt badkar på länge, men det kommer du ändå inte märka eller bry dig om eftersom du är så fruktulöst trött.)
2. Nu när du ändå har bestämt dig för att gå till din dusch är det lika bra att göra det. Just do it!
3. Du måste ju för eller senare ta dig ur kläderna du haft på dig hela dagen. Kanske vill du trots allt kissa nu när du är i badrummet så då kan du passa på att ta av dig byxorna/kjolen/whatever i samband med det. Oavsett toabesök tar du nu av dig alla kläder så att det är klart innan du ska sova. (Denna punkt kan vid behov utföras på väg till badrummet.)
4. Eftersom du råkar stå naken i badrummet är steget trots allt (allt kan vara väldigt mycket, jag vet, särskilt om du har en skön pms eller så som kronan på verket, men ändock) inte jättelångt in i duschen.
5. Det är nu det krävs lite extra viljestyrka. Leta längst in bakom någon lunga och frammana den sista energin du har. Den använder du till att sätta på vattnet och se till att vattnet hamnar på dig själv. Detta kommer, tro det eller ej, ge dig en positiv känsla! (Förutsatt att det är en någorlunda behaglig temperatur och du inte är livrädd för vatten eller så.) Detkommer också leda till att spänningar i kroppen din släpper och att den energin kan gå till annat.
6. Nämligen till nästa steg. Titta på din schampo-flaska. Det är en flaska du faktiskt vallt. Eller någon annan i din närhet valt. Det måste betyda att det finns nåt intressant med den där flaskan, som gjort att den utmärkt sig, fastän det känns väldigt otroligt för dig just nu. Därför tar du upp den och öppnar den för att lukta på schampot.
7. Om du gör det eller ej spelar ingen större roll, lukta om du får feeling. För nu kommer nästa avancerade steg, men det är det som är det totalt avgörande och som faktiskt kan användas även i mindre kritiska situationer (som när du bara inte råkar ha lust att tvätta håret). Du ska nämligen göra något helt utan tanke på vad det kommer att ge för konsekvenser. Det är dags för dig att vara lite wild and crazy. Detta ger dina avslappnade muskler dig energi till. Blunda om du så måste och bara ta en klick schampo (ur den redan öppnade flaskan) i handen. Nu kommer det - för handen mot huvudet och se till att klicken hamnar i håret. Gör det bara. Du är ändå så trött så det spelar ingen roll. Kleta på det bara!
8. ... Faktum är att du måste tvätta ur schampot innan du lägger dig. Det kommer bli så sjukt jobbigt om du får schampot i ögonen när du sover annars. Men eftersom du redan har schampot i  håret kan du lika gärna gnugga runt det lite.
9. Det där med vatten var ju gött kommer du att komma ihåg om du bara tänker på det. Du kanske rent ut av lämnat det på hela tiden. Det gör inget i så fall. Om du inte har det så sätter du på vattnet. För nu vill du bara bli klar så att du kan få gå och lägga dig. Gnugga lite. Känn en sakteligen stigande triumf över att ditt  hår alldeles strax kommer att vara rent. När schampot är utsköljt kan du med fördel stänga av vattnet.
10. Skit i balsam. Gå och lägg dig.

And there you have it ladies and gentlemen!

Dagens!

Att jag igår på min första redovisning inför nya klassen (no biggie, men bara själva faktumet att det var så) spillde ut en kopp te över mig själv.

Att jag enda gången jag blivit starstruck blivit det av att se Dolph Lundgren i en bil på Kungsgatan (och då skall det sägas att jag innan melodifestivalen inte visste vem Dolph var, efter det inte kände att jag tyckte att han var, no offense Dolph, av större betydelse för mig och har varit närmare människor som borde gjort mig betydligt mer starstruck). Jag skyller på överraskningseffekten.

OBS! BILDEN ÄR ETT MONTAGE.

Bildkällor: Dolph, kopp

Dagens fundering

Är Fredrik Ljungberg snygg eller inte?

Bildkällor: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7

Man ska vara glad åt det lilla...

Men faktum är att jag under hela sommarens hotelljobb inte lyckades höra den låten en enda gång, vilket är helt sjukt. Men nu är det fullbordat, nu kan jag somna lycklig varje kväll i vetskapen om att jag minsann också har hört "Jag vill känna på din kropp, kropp hela natten". Och angående flätan är det något min syster och jag haft på agendan flera år. Så det är snäppet mer frälsar-känsla på den faktiskt. Enjoy my vardagliga moments of happiness! Och när ni är färdiga åt det kan ni beundra mitt fulla batteri samt konstatera att jag tog en printscreen på de här meddelandena samma minut som jag skickat mitt. That's how big this was.

* Dålig timing

 



Det regnar köttbullar...



Mmm..arabou?



 

Jag vet inte vilken jag är minst sugen på.

Nostalgitripp, uppåt eller neråt?

Den här ***** homosexualiteten

Min barndomskärlek är för alltid förlorad. Femton år senare står det klart. Givetvis är denna snygga man, som i rollen som Erik av Pommern togs till mitt hjärta runt 1997, både gay och gift. 



Här står han, till höger.
Ja ni ser ju själva, vacker som en dag.







Och så kunde han sjunga också. Lyckan total.






















Bildkälla

Dagens!

Det här var tamigtusan det roligaste på länge! Hahahaha!!
Det vill jag också göra! Fast vågar jag nog inte själv...

http://hanapee.com/blog/2012/09/04/gardagens-noje/

Vill jag veta vad Bengt tycker?

VEM är Bengt?! Det finns ingenting som säger mig att jag borde lita på Bengt.. att Bengt vet vad han pratar om. Han bara tipsar. Det skulle lika gärna som att vara någon slags mästerkock kunna vara en medelssvensson som saltar för mycket. Jag tycker att Bengt känns extremt random. Om det nu bara står ett förnamn hade de väl lika gärna kunnat skriva Pelle, Dimitri eller Ulf. Fast det förstås, Ulf (Brunnberg, Ekman) klingar ju inte så bra kanske. Naturligtvis är Bengt någon. När man går in på www.falksalt.se som det rekommenderas ser man direkt vart man ska klicka och då möts man av ett brev från Bengt. Han inleder med "Hej! Det är jag som är Bengt."

Bloggen om det du inte får missa

Det fanns en tid då jag läste extremt många bloggar varje dag, inklusive såna jag inte tyckte om, för att på nåt sätt hålla mig uppdaterad. Det var där i början nånstans, när jag hade bestämt mig för att utforska bloggfenomenet och ville go all in. Eftersom det fanns både bra och inte minst dåliga bloggar på min lista hände det ju att jag blev irriterad eller på lite lätt dåligt humör av endel bloggar. Detta gjorde att jag började läsa dem i en särskild ordning, så att jag sparade de bästa, de jag blev glad av, till sist.

www.jennymoasiri.wordpress.com är en av de bloggarna.

Då hette hon förvisso www.jennyrakan.blogg.se, så där kan ni gå in och läsa när ni läst allt på Jennymoasiri och inte kan klara er utan mer av denna fantastiska bloggerska. Jenny har legat stadigt på min dagliga läsningslista sen första gången jag klickade mig in där och jag sparar henne alltid till sist - ett säkert skrattkort. Nu är jag förvisso inte helt säker på om bloggen blir väldigt mycket roligare för mig för att jag känner Jenny och liksom hör hennes röst när jag läser. Men hon är faktiskt sjukt rolig, det är svårt att komma ifrån... Så jag tycker att du ska ge bloggen ett försök! Hur som helst vill du inte missa grodan: 



Bildkälla (redigering: jag tog mig friheten)



* En tuff natt i Göteborg

.
Igår kväll satt jag här framför datorn i min vitrosa morgonrock, lite halväcklig med gårdagens smink och ben som inte rakats på flera veckor. Jag skrev på en inlämning och hörde ett tag något som lät ute i hallen, människor som pratade och nycklar som skramlade, men jag var ensam hemma och förutsatte att det var grannarna som väsnades utanför dörren. Efter ett tag bestämde jag mig ändå för att gå och kolla så att det inte var nån som kommit in eller nånting. Strandad-säl-känslan var ett faktum när jag såg att ett tiotal av mina vänner; några barndomskompisar, en väninnas ex, Idol-Elin och lite annat folk satt i vardagsrumssoffan. What?!
.

- "Vad gör ni här?!" utropade jag desperat. Jag var ful och äcklig, det var helt ostädat och där satt en massa människor helt oanmälda.

- "Men.. du ska ju ha fest ikväll!" de var glada och uppiffade, tog en klunk från sina drickor och log.

- "Va?" jag försökte dölja mina ben bakom en stol och drog morgonrocken tätare omkring mig. Ångest.

- "Ja..? Du skickade ju det här smset? Du skulle ha VM-frågesport?" paniken steg inom mig och sköt i höjden när jag insåg att det var sant. Plötsligt mindes jag min spontana inbjudan till fest i höstkvällen där jag skulle underhålla med quiz och allt skulle vara så mysigt och trevligt. De var bjudna. Och jag kunde ju inte gärna neka dem festen.

Så jag fick springa in på mitt rum, dra på mig ett par byxor, samla mitt feta hår i en tofs som dolde det värsta, och öppna garderobsdörren för att leta upp en tröja. Precis när jag valt en öppnades dörren till rummet och in kom killar och tjejer med fyllda glas och medans jag gjorde allt för att gömma mig bakom tröjan jag ännu inte fått på mig, och samtidigt försökte fösa bort smutsiga underkläder från synbar yta, noterade jag hur några försökte tränga sig in med strykbrädor.
.

- "Snälla ni! Jag byter om, kan ni bara ta och gå ut en stund?" vädjade jag och efter mycket om och men var alla ute. Jag tog snabbt på mig den stickade tröjan jag hafsat fram och hann precis innan dörren öppnades igen. Fyra personer var på väg in i rummet med varsin strykbräda.

- "Vad gör ni?!"

- "Vi städar!"

- "Men varför ska de in hit, det är skitlitet! Och var har ni fått dem ifrån?" det slog mig att de hade tagit dem från mammas rum såklart och desperationen gjorde mig nästan illamående. Gästerna borde inte befinna sig här, i den här ostädade lägenheten över huvud taget, men absolut inte i mammas ostädade rum.Mellanrum

- "Gå ut!" nästan vrålade jag. "Ställ tillbaka dem!" jag föste gruppen framför mig mot mammas rum och väl framme såg jag hur ett helt gäng slagit sig ner på golvet därinne.

- "UT. NU!!" beordrade jag och de lommade skamset, oförstående ut. "Nu ställer ni tillbaka strykbrädorna precis där de stog." Andfådd och helt medtagen av dramat försökte jag förstå hur det här kunde hända.

.

Lite senare gick vi ute i Göteborgs mörka innerstad, alla i klackar och feststass utom jag som snabbt glidit ner i ett par gamla stövlar och som tidigare nämnt huserade i min stora kofta. Plötsligt mötte vi mamma som på något märkligt sätt var informerad om stormningen av lägenheten och frågade om födelsedagskalaset varit trevligt. "Eh, jo.. Jag var väl inte riktigt rätt inställd liksom." Hon förstod. Så skulle alla tillbaks till lägenheten. Vad händer, vad händer?! Mina bjudna, oinbjudna gäster färdades med blixtens hastighet och försvann runt ett hörn på väg hem till mig. Mamma och jag hittade en påse med broschyrer om Borås Badhus kakel. Vi tog en och promenerade undersökandes denna hem. VAD HÄNDE?!
.

Tack Gode Gud att det bara var en dröm.

And you said you want some of this yourself