Hur länge har du bloggat?
Denna blogg startades 14 september 2011, så snart ett och ett halvt år. Men jag har bloggat totalt snart tre och ett halvt år, sedan 14 september 2009. Absurdt...! Typ varje dag. Crazy.
Hur såg din bild av bloggar och bloggare ut
en månad innan du själv började blogga?
Jag tyckte det var töntigt, märkligt och alldeles för utlämnande. Absurdt och onödigt. Men så tänkte jag att den inställningen kan man inte ha utan att ha undersökt det närmare eller provat själv. And there we went...
Vilken var den första blogg du förälskade dig i?
Hur känner du inför dina första blogginlägg,
när du såhär i efterhand läser dem?
På den här bloggen känns det bra, det är ju roliga grejer liksom..! På min förra blogg experimenterade jag lite mer och lade upp lite kreativa grejer och sånt, och det kan jag känna var väldigt ointressant och så här i efterhand när man blivit bättre att det är himla fula grejer också. Haha..!
Av de bloggar du läser, hur många procent är
dagboksbloggar och hur många är ämnesbloggar?
Jag har två olika sorters bloggläsande. Ett som är typ bara dagboksbloggar nästan, som jag läser lite som man ser på en amerikansk komedi. Man kikar lite på någons liv så som man läser en bok eller så. Den andra sorten innehåller i princip bara inspiration och är då alltså ämnesbloggar. Dagboksbloggarna läser jag nog oftare mest för att de uppdaterar mer frekvent, medan de flesta ämnesbloggarna lägger upp nytt kanske bara någon gång per dag eller några gånger i veckan. Men jag kan nästan njuta av att inte gå in på de sistnämnda också för att spara på mig en inspirations-boom.
Nämn en bloggare som verkar väldigt olik dig, vars blogg du tycker om.
Hanapee. Vi har nog många gemensamma nämnare också... Men hon bor i Stockholm och pysslar med journalistik, media och feminism (väldigt kortfattat) medan jag bor på landet och sysslar med diverse kreativt. Hon verkar också bekymra sig om helt andra saker än mig och är ibland alldeles nervös. Det är nog inte jag. Dock så känns det som att vi delar samma analytiska hjärna på nå vis. För att inte tala om HUMORN...
Nämn en bloggare som verkar väldigt lik dig, vars blogg du tycker om.
Etc... kanske? Jag vet egentligen inget om henne (har fått för mig att det är en hon?) som person, men vi verkar tilltalas av samma saker. Tyra Sjöstedt verkar dela mitt intresse för både "styling" och djur. Men väldigt lik vet jag inte.
Vad tycker dina närmaste om att du bloggar?
De gillart! Några läser den inte (fullt förståeligt, finns ju viktigare saker att göra i livet)
medan de flesta trots allt gör det och uppskattar den. Så som jag förstått det.
Tycker folk som känner dig att du är dig själv i din blogg?
Eh. Ingen aning? Det är ju inte jättemycket personlighet jag outar här.
Mest vad jag tycker är kul. Och det är ju samma.
Har du hittat en fungerande gräns för hur privat du vill
vara i din blogg, eller tänjs den gränsen hela tiden?
Jag tycker att jag har en fungerande gräns.
Och den tänjs nog inte särskilt mycket.
*Klappa på axeln.*
Nämn några saker som du aldrig bloggar om, och varför.
Mig själv som person, mitt privatliv eller människor i min närhet. Typ. För att det inte är det bloggen handlar om. Jag ser min blogg främst som en humorblogg där jag vill dela med mig av roliga saker jag sett/hört/upplevt om jag tror att andra också kan skratta åt det. Jag försöker helt enkelt dela med mig av saker jag tror att andra kan uppskatta. Och vad jag åt till frukost, vad jag är ledsen för, vad mina kompisar gör eller vad jag tycker om ordet hen känns helt orelevant för hela världen att ta del av. Och ointressant?? (Jag är därmed inte alls emot bloggare som bloggar på det sättet, det gäller bara för mig.)
I vilken utsträckning bloggar du för att få bekräftelse, tror du?
Typ inte alls. För jag får ingen. Haha! I början bloggade jag ju dessutom bara för egna ögon, sedan för några få till bara för att prova på, och sen har prova-påandet bara ökat. Ibland får jag kommentarer som uppskattar inläggen eller likes på facebook och då blir jag ju jätteglad (opropertionerligt glad faktiskt), men det är ju sällan jag som står för det roliga, jag har ju bara råkat uppleva osv. Och nej. Alltså, visst att jag kanske får bekräftelse på att jag är rolig på sätt och vis, men det vet jag ju redan. Jag tycker ingen är så rolig som jag själv.
Tror du att en kan lära känna en person genom att läsa hens blogg?
Absolut, till en viss del. Jag tror att det är väldigt få personer som bloggar om allt. Och därför kan man ju inte lära känna någon helt. Men man kan ju absolut få en klar och tydlig, om än inte heltäckande, bild av en bloggare och någon typ av relation får man ju om man följer en blogg tillräckligt länge.
Har du träffat folk irl efter att ha fått kontakt med dem via bloggen?
Nepp. Däremot såg jag Elin Kero, som jag köpt ett par skor av, på stan en gång. Jag hälsade dock inte, vad skulle jag säga? Har för övrigt själv aldrig använt skorna, haha. Fast de är med på det här skivomslaget tror jag:
Tror du att det kan vara skadligt för vissa personer att blogga?
Absolut, verkligen. Borde nästan vara åldersgräns..!
Har du någonsin blivit sårad av någonting som skrivits
till/om dig i kommentarer eller i andra bloggar?
Nej, ingen risk. Ingen vidare kommentars-storm kring mig!
Har du själv skrivit saker du ångrar i din egen eller andras bloggar?
Nej...? Nae.
Hur ser bloggandets nackdelar ut, för dig?
Jag har nog inga egentliga nackdelar. Just nu är det kanske att jag ju i livet går omkring med en bloggbart-scanner i hjärnan och när jag då ser bloggbara roliga saker så kan jag ändå inte fota dem vilket gör mig helt ledsen. Men så rycker jag upp mig och inser att livet är härligt ändå. Och kanske börjar scannern chilla lite också.
Tror du att du fortfarande bloggar om två år?
Jag vet faktiskt inte...!
