Au Revoir

Jaha, hur tycker ni att det går för mig här egentligen då? Ingen superfrekvent uppdatering precis. Det kanske är nu man ska inse att den här bloggen, världens bästa blogg, håller på att rinna ut i sanden. Jag hade ju hoppats att få fira bloggens 2:a år och mitt bloggandes 4:e den fjortonde september, men jag känner med tanke på den senaste tidens bloggande att det inte vore helt rättvist. Ett och ett halvt värdigt år fick den i alla fall Mitt i Livet (med dig) och tre och ett halvt år höll jag ut. Det är ändå ganska länge med tanke på att bloggar var det fånigaste jag visste innan jag gav det en chans. Men nu har jag ju helt klart ändrat uppfattning, jag tror att bloggarna är här för att stanna och jag ser det som något mycket positivt. Bloggarna är en helt ny (nåja, inte nu längre) plattform som kan användas på så många bra sätt. Det ska bli spännande att se hur detta fenomen utvecklas och även om jag inte kommer att lägga typ två timmar om dagen på det som jag gjorde precis i början, 2009, så lär jag fortsätta följa bloggar i någon omfattning många år framöver.

Jag vågar inte helt säga att det här är det absoluta slutet för bloggen, kanske får jag plötsligt en nystart eller kanske kommer jag inte kunna låta bli att publicera fantastiska inlägg när material uppstår. Men jag gör mig beredd att inse fakta, att det kanske inte räcker längre än såhär. Jag har lite annat fokus i mitt liv just nu och min expressiva energi-kvot är inte så stor som jag skulle önska. Livet är fortfarande precis lika underhållande, jag är fortfarande lika rolig och jag skrattar fortfarande lika mycket. Det kommer med största sannolikhet inte ta sig uttryck i denna blogg bara.  

När jag tackade för mig och er på den förra bloggen lade jag upp extremt långdragen videoblogg som inkluderade ett ganska fyndigt bildspel där jag lagt in de mest interagerande läsarnas ansikten på väl valda djur. Denna gång gör jag såhär istället:

TACK (alla!) för att ni läst, skrattat, följt och peppat såhär länge. Det har varit helt fantastiskt att driva denna, enligt mig världens roligaste, blogg. Over and out!

Medialt banalt

Jaha hörrni, en anledning till att bloggen inte varit sådär jätteuppdaterad under våren kan vara att det finns så många olika medier att uttrycka sig i och om man då inte orkar uttrycka sig i alla faller ju något bort. Typiskt att det blev bloggen när det är den som egentligen betyder mest. Men det i sin tur beror på att jag inte postar någon halvdann skit här. Så det gör jag på facebook och instagram i stället. Allt visar sig ju dock inte vara crap, så här kommer några glimtar från vårens exhibitionism:

Och sen är ju Draw Something den roligaste appen
någonsin.  Det är otroligt synd att jag inte hann skärm-
dumpa Taylor Lautner måste jag säga. Men ni ser väl
Bella, Edward och vargen?

Dagens!

Fick nyss in den här kommentaren:

"Quality work, glad to have stumbled on this place on blogs list. This is the kind of knowledge that should be shared around the net. It'd be awesome to see stuff like this on web 2.0 site list. Shame on the search engines for not positioning this blog higher. If you're interested, please come and consult my web site. Thank you Also visit my blog: sound recorder på - Gången jag nästan kissade på mig -"

HAHAHA, tillåt mig skratta! Då undrar jag exakt what kind of knowledge denna anonyma kommenterare syftar på. Har ni läst inlägget? Om hur jag nästan kissade på mig? SHAME on the world att min blogg inte listas högre, I'd say! Gött också att personen i fråga inte ens lyckas länka till sin sida. (Ja, jag förstår att det är någon typ av spam. Bara ett väldigt, väldigt roligt sådant ju.)

Jag saknar i alla fall

Ojojoj, hörrni, så här länge har jag aldrig varit ifrån bloggen! Saknar ni mig? I will be back, my friends, as I've said. Men ge mig bara lite mer tid att samla energi så lovar jag att återkomma med ca 100% mer glöd än jag haft de senaste veckorna. 

När stillheten rår, när vindarna bär, när vägarna möts och när drömmen når fram, typ

Det finns otroligt mycket roligt i det här klippet. Oj oj oj. 

Jag tycker också att den är ett bra bevis på hur dumt det är att bara 
följa modetrender rakt av utan att reflektera. Se och lär människor!



Men det jag egentligen skulle säga är att EN DAG 
- kommer jag att återkomma till vår kära blogg med full kraft.

To uger

Jaha, hörrni... Det kan bli lite tunt med blogginlägg cirka två veckor framöver. Som sagt, arbetsprover för hela slanten från och med nu. Men I'll get back to ya!

Ni kan ju skriva ut nåra SÅNA HÄR och rita lite så länge. 

.................................Hamstaguess Update.................................

Här kommer en förhoppningsvis bättre sammanställning
för er som luckorna inte öppnas för. 

Och på begäran förlängs tävlingsperioden över helgen. 

Sista tävlingsdatum är nu alltså 3:e februari!

Tyvärr vill bloggen inte göra bilden större, vilket jag egentligen tänkt, men hoppas att detta fungerar. Annars kan det hjälpa att klicka sig in på varje luckas specifika inlägg istället för att bläddra igenom Januarikalender-ettiketten. Jag tror att bilderna har en tendens att sluta röra sig efter ett tag trots att de är inställda på "Forever". Lycka till!

.....................................Mina damer & herrar!.............................

Priset ni kan vinna:

* En Hamsta & Abraham-plansch, tappning: modern

* The hamstaz släktträd inklusive min föreställning om hur förfäderna såg ut

* Porträtt av Hamsta/Abraham

*  Ett gästinlägg på Mitt i livet (med dig)

* Specialanpassad extragåva

För att göra detta måste ni tävla i HamstaGuess. Det går ut på att ni kollar på de 24 luckor årets Januarikalender innehöll och försöker se vilka kända personligheters kläder hamstrarna bär. Sedan sammanställer du en lille liste med alla namn, i nummerordning givetvis, och mailar till mittilivet.mail@gmail.com. Resultatet presenteras redan imorgon, så ni har idag på er! C'mon!

Jag ber om ursäkt

Ja faktiskt. Jag skulle ju presentera PRISET någon gång i mellandagarna sa jag, och än kan det hinnas med så sett.. Men eftersom mitt huvud känns lite SÅHÄR, och min hals lite SÅHÄR, och min kropp lite SÅHÄR så kan det hända att jag väntar med det så att jag får göra det när jag är på topp.. Men det kommer bli KUL! Och ni kan ju ha roligt medan ni GISSAR också.... Ni har till och med den 31:a på er!

Bloggare...

Annaritar står som vanligt för min lista.

Bildkälla

Hur länge har du bloggat?

Denna blogg startades 14 september 2011, så snart ett och ett halvt år. Men jag har bloggat totalt snart tre och ett halvt år, sedan 14 september 2009. Absurdt...! Typ varje dag. Crazy.

Hur såg din bild av bloggar och bloggare ut
en månad innan du själv började blogga?

Jag tyckte det var töntigt, märkligt och alldeles för utlämnande. Absurdt och onödigt. Men så tänkte jag att den inställningen kan man inte ha utan att ha undersökt det närmare eller provat själv. And there we went...

Vilken var den första blogg du förälskade dig i?

Hm... Oklart vilken som var först. Jak&Jil, The Sartorialist eller etc... skulle jag tro!

Bildkälla

Hur känner du inför dina första blogginlägg,
när du såhär i efterhand läser dem?

På den här bloggen känns det bra, det är ju roliga grejer liksom..! På min förra blogg experimenterade jag lite mer och lade upp lite kreativa grejer och sånt, och det kan jag känna var väldigt ointressant och så här i efterhand när man blivit bättre att det är himla fula grejer också. Haha..!

Av de bloggar du läser, hur många procent är
dagboksbloggar och hur många är ämnesbloggar?

Jag har två olika sorters bloggläsande. Ett som är typ bara dagboksbloggar nästan, som jag läser lite som man ser på en amerikansk komedi. Man kikar lite på någons liv så som man läser en bok eller så. Den andra sorten innehåller i princip bara inspiration och är då alltså ämnesbloggar. Dagboksbloggarna läser jag nog oftare mest för att de uppdaterar mer frekvent, medan de flesta ämnesbloggarna lägger upp nytt kanske bara någon gång per dag eller några gånger i veckan. Men jag kan nästan njuta av att inte gå in på de sistnämnda också för att spara på mig en inspirations-boom.

Bildkälla

Bildkälla

Nämn en bloggare som verkar väldigt olik dig, vars blogg du tycker om.

Hanapee. Vi har nog många gemensamma nämnare också... Men hon bor i Stockholm och pysslar med journalistik, media och feminism (väldigt kortfattat) medan jag bor på landet och sysslar med diverse kreativt. Hon verkar också bekymra sig om helt andra saker än mig och är ibland alldeles nervös. Det är nog inte jag. Dock så känns det som att vi delar samma analytiska hjärna på nå vis. För att inte tala om HUMORN...

Nämn en bloggare som verkar väldigt lik dig, vars blogg du tycker om.

Etc... kanske? Jag vet egentligen inget om henne (har fått för mig att det är en hon?) som person, men vi verkar tilltalas av samma saker. Tyra Sjöstedt verkar dela mitt intresse för både "styling" och djur. Men väldigt lik vet jag inte.

Bildkälla

Vad tycker dina närmaste om att du bloggar?
De gillart! Några läser den inte (fullt förståeligt, finns ju viktigare saker att göra i livet)
medan de flesta trots allt gör det och uppskattar den. Så som jag förstått det.

Tycker folk som känner dig att du är dig själv i din blogg?
Eh. Ingen aning? Det är ju inte jättemycket personlighet jag outar här.
Mest vad jag tycker är kul. Och det är ju samma.

Har du hittat en fungerande gräns för hur privat du vill
vara i din blogg, eller tänjs den gränsen hela tiden?
Jag tycker att jag har en fungerande gräns.
Och den tänjs nog inte särskilt mycket.
*Klappa på axeln.*

Nämn några saker som du aldrig bloggar om, och varför.

Mig själv som person, mitt privatliv eller människor i min närhet. Typ. För att det inte är det bloggen handlar om. Jag ser min blogg främst som en humorblogg där jag vill dela med mig av roliga saker jag sett/hört/upplevt om jag tror att andra också kan skratta åt det. Jag försöker helt enkelt dela med mig av saker jag tror att andra kan uppskatta. Och vad jag åt till frukost, vad jag är ledsen för, vad mina kompisar gör eller vad jag tycker om ordet hen känns helt orelevant för hela världen att ta del av. Och ointressant?? (Jag är därmed inte alls emot bloggare som bloggar på det sättet, det gäller bara för mig.)

I vilken utsträckning bloggar du för att få bekräftelse, tror du?

Typ inte alls. För jag får ingen. Haha! I början bloggade jag ju dessutom bara för egna ögon, sedan för några få till bara för att prova på, och sen har prova-påandet bara ökat. Ibland får jag kommentarer som uppskattar inläggen eller likes på facebook och då blir jag ju jätteglad (opropertionerligt glad faktiskt), men det är ju sällan jag som står för det roliga, jag har ju bara råkat uppleva osv. Och nej. Alltså, visst att jag kanske får bekräftelse på att jag är rolig på sätt och vis, men det vet jag ju redan. Jag tycker ingen är så rolig som jag själv.

Tror du att en kan lära känna en person genom att läsa hens blogg?

Absolut, till en viss del. Jag tror att det är väldigt få personer som bloggar om allt. Och därför kan man ju inte lära känna någon helt. Men man kan ju absolut få en klar och tydlig, om än inte heltäckande, bild av en bloggare och någon typ av relation får man ju om man följer en blogg tillräckligt länge.

Har du träffat folk irl efter att ha fått kontakt med dem via bloggen?

Nepp. Däremot såg jag Elin Kero, som jag köpt ett par skor av, på stan en gång. Jag hälsade dock inte, vad skulle jag säga? Har för övrigt själv aldrig använt skorna, haha. Fast de är med på det här skivomslaget tror jag:

Bildkälla

Tror du att det kan vara skadligt för vissa personer att blogga?

Absolut, verkligen. Borde nästan vara åldersgräns..!

Har du någonsin blivit sårad av någonting som skrivits 

till/om dig i kommentarer eller i andra bloggar?

Nej, ingen risk. Ingen vidare kommentars-storm kring mig!

Har du själv skrivit saker du ångrar i din egen eller andras bloggar?

Nej...? Nae.

Bildkälla

Hur ser bloggandets nackdelar ut, för dig?

Jag har nog inga egentliga nackdelar. Just nu är det kanske att jag ju i livet går omkring med en bloggbart-scanner i hjärnan och när jag då ser bloggbara roliga saker så kan jag ändå inte fota dem vilket gör mig helt ledsen. Men så rycker jag upp mig och inser att livet är härligt ändå. Och kanske börjar scannern chilla lite också.

Tror du att du fortfarande bloggar om två år?

Jag vet faktiskt inte...! 

Kom an!

Januarikalendern 2013

Januarikalendern 2012

OBSERVERA: Jag sjunger inte seriöst.

Januarikalender?

Jaha, kära läsare. Vad ska jag ha för januarikalender nästa år? Vill ni skicka paket igen? Eller ska vi komma på nått nytt? Ska jag kanske få utmaningar? Ska jag... ja, vad ska jag? Jag tänker mig att kriterierna är att det är någon typ av samarbete, så att ni ger lite, jag ger lite och tillsammans blir det fantastiskt. Och att jag går med på det förstås. Men jag känner mig ganska gränslös just i det här fallet. Take your chance!

Det är inte lätt när det är svårt

De senaste veckorna har:

* Min mobil pajat (nu har jag en gammal lånemobil, nr 3)

* Min dators batteri slutat att ladda, helt alltså

* Min nyligen uppsatta taklampa slocknat

* Min lånemobil sagt att den inte kan skicka mms

* Min lånemobil strulat oroväckande genom att inte vilja skicka sms heller

Och nu när jag skulle lägga över bilderna från min lånade kamera (vars batteri dör efter ca 20 tagna bilder) på skolans dator så att jag kunde blogga de bilder jag ändå ansträngt mig för att ta läser datorn inte kortet. Och de extremt lågkvalitativa bilderna som ligger på min lånemobil får jag inte ut därifrån eftersom den så kallade nallen inte vill skicka sms och jag inte har någon tillhörande sladd.

Dessa ting är inte det som är viktigast i livet, även om de kanske spelar en stor roll, så jag är egentligen inte så förkrossad. Men ni kanske förstår att det blir lite svårt att blogga just nu? Det är ju som sagt verkligen inte lätt när det är svårt...

Just sayin'

Min mobil (dvs min kamera) har gett upp. Den så att säga riktiga kamera som jag precis fått låna har i sin tur ingen sladd för bildöverföring. Dock har den ju naturligtvis ett minneskort som man kan plugga in i datorn - om datorn har en sån ingång förstås. Det har inte min. Utöver detta så ligger en hel del (tror jag, i alla fall nån) av de grejerna, som jag inte har nån aning om var de kommer ifrån, i tvätten. Detta gör alltså att det här med bilder är lite svårt. Vill ni hellre ha massa text än inget alls? Jag vill ju ge er en balanserad blogg med en blandning mellan bild och text, men som sagt - svårt. Just nu. 

Kanske ska sluta med de här analyserade förklaringarna hur som helst?
Måste ju vara himla tråkigt att läsa... 

Här har ni en bild. Bara för att..!

      

Håller den inne en fis måntro? Eller har den mensvärk?
Kanske har den stukat en tå. Möjligen är den rätt och
slätt sjukt obekväm inför kameran...  Bildkälla

Men jag vill ju ändå inte göra er besvikna

FÖRLÅT!! Vill jag skriva.. men jag har ju bestämt att jag inte ska be om ursäkt för uteblivet bloggande. Det vore ju trots allt sjukt? För inte har väl vi gjort någon deal att jag ska blogga varje dag och att ni därför borde bli sura om ni inte serveras ett inlägg på några dagar? Alltså, jag är inte bitter eller så men det är faktiskt ett ganska intressant fenomen det här. Lite som att driva en väldigt kort tidning helt själv. På nåt sätt... Faktum är att jag har flera inlägg på gång men det känns så tråkigt att bara bröta på med text hela tiden? Nu får ni lite text i alla fall... Tills jag får feeling. Har för övrigt tänkt att jag ska fota "alla" random grejer som finns i mitt hem men som jag inte har nån aning om var de kommer ifrån?? Ganska kul. Hörs!

Fast på en sekund

Okej, "problemet" just nu är att jag precis fått internet HEMMA (för första gången sen i våras) och är helt betagen av att kunna surfa runt i min egen soffa igen... och jag (min fantastiska bror) har bara satt igång en usb-port på datorn och det är den internetstickan sitter i. Detta gör.. att för att plugga in mobilen i datorn för att föra över den roliga bilden (som trots denna uppladdning inte förlorat sin fyndighet tycker jag) som jag tänkt blogga måste jag ta ut internetet. Och det tar emot vansinnigt starkt måste jag säga. Lyssnar dessutom på podcast. Efter den gör jag det, jag lovar. Nu måste jag hålla det. Hej så länge!

Tålamod är en dygd..?!

Det kommer ett blogginlägg, i eftermiddag, ett skitkul!
Glömde lilla mobilsladden hemma. Nät i skolan. Osv.

You decide

Återigen har jag en asfet idé! Som, om statistiken talar ett tydligt språk, max typ två av er kommer haka på. Men låt oss inte fokusera på det (även om dessa två är fantastiska) utan på den superba idén. ... Jag kanske inte borde använda superlativ när det egentligen kanske är typ "bra" jag menar, det ökar liksom risken för att ni inte tar mig på allvar. Men såhär då, jag har en bra idé!

Först lite bakgrundshistoria bara. Jag skulle väl inte kalla det en bloggtorka. (Och det kommer säkert att hända något jätteroligt som är värt att blogga om inom en snar framtid.) Jag skulle mer kalla det en lust att interagera. Så, if you please, kan ni ju få bestämma rubriken på mina inlägg!

Jajemen, detta är direkt snott från en av storbloggarna, inte i ett försök att bli som henne utan i ett försök att få till roliga inlägg. Om ni  är på vill säga? Kom igen, kommentera! Jag veet att ni bara vill gå in här och läsa det som läsas kan för att det är nice och inte hålla på att krångla. Men, ni kan ju vinna nåt påt.

Tills dess....kan du säga det här jättefort:



..så låter du nästan som en helikopter.              Bildkälla





















Ps. Jag har också en halvfärdig idé om gästinlägg? Någon som är sugen?

Hurra!

(Du kan se bilderna lite större om du klickar på dem.)



I'll be back

Nu är jag tillbaka i skogen och har inte riggat nät än. Därav min frånvaro. Men tills jag fixar detta kan ni läsa om de osociala katterna på det här stället. Som en liten uppdatering inför kommande inlägg...

Min första reaktion på mängden katter, inklusive ett flertal bildbevis
Filmen på hur en otroligt tjock katt visar rumpan
Berättelsen om när jag hälsade på den tjocka katten och lite misstankar började ta form
Bevis, i rörlig media, för hur katterna är överallt
Ett just for the record om katternas existens under vinterhalvåret
Om när katterna började synas mer igen
Ytterligare bevis för MÄNGDEN kattdjur på denna ort
När en katt faktiskt lät mig röra den