Dagens!

Jag rodnar väldigt, väldigt sällan. Det handlar nog om att jag även otroligt sällan skäms för saker. Jag kan länge och väl analysera runt vad som är rätt och fel och har mer än en gång haft dåligt samvete för saker som alla andra tycker inte spelar någon roll. Det är inte det att jag saknar medkänsla eller vad det nu kan vara som man ska ha. Jag kan typ komma ihåg fem gånger jag rodnat i mitt liv. Varje gång har jag blivit väldigt förvånad, eftersom det som sagt inte  händer så ofta, men ändå förstått varför. Men igårkväll, mina damer och herrar, igår kväll rodnade jag -enbart inför mig själv- när jag ställde mitt alarm för morgondagen en halvtimme senare än vad jag tänkt från början, mest för att det var gött. Say what?! Jag blev asförvånad. Innan hade jag resonerat lite och konstaterat eftersom klockan var lite senare än den brukade vara var det inte mer än rimligt att jag ställde klockan lite senare. "Det var jag värd." 8.30. Och så rodnade jag! Efter några sekunders förundran skrattade jag bara åt det hela och försökte fånga det på bild (gick inge vidare). Idag vaknade jag för övrigt en timme före utsatt tid. Synden straffar sig själv, eller hur är det?



Längtar du efter ett rodnande ansikte? Kan du inte få  nog av
tanken på "rosor på kind"? You can make one up! Med smink
är allt möjligt. Själv använder jag MUS Peach och Lush.



FOTNOT: Jag lider inte av någon typ av behov att späka mig själv genom att inte unna mig själv extra sömn. Jag har aldrig någonsin fått dåligt samvete eller lidit av skam i förhållande till hur mycket jag ska sova, vad jag är värd eller vad jag ska unna mig själv. Rodnandet förblir ett mysterium.

Bildkälla